# Arv efter dödsfall – så går det till i Sverige

*Sparande · 2026-11-21*

> Vad gäller när någon avlider? Läs om arvsklasser, laglotta, bouppteckning och arvsintyg – en tydlig guide för efterlevande och arvingar i Sverige.

# Arv efter dödsfall – så går det till i Sverige

När en person avlider ska dennes egendom fördelas mellan arvingarna. Arv efter dödsfall regleras i Sverige av Ärvdabalken och ett eventuellt testamente, och det är viktigt att känna till de grundläggande reglerna oavsett om man är efterlevande make, barn eller annan arvinge.

## Vad innebär arv efter dödsfall?

Arv är bruket att föra vidare egendom, titlar, skulder och skyldigheter när en individ dör. I Sverige sker fördelningen enligt Ärvdabalken, och den som vill kan styra över sin kvarlåtenskap genom ett testamente. Innan 1928 kunde även kusiner ärva, men det togs bort genom en lagändring. I dag kan bara den som lever vid arvlåtarens död ta emot arvet. Ett barn som är avlat innan dödsfallet kan ändå ärva om det föds med liv. Utländska medborgare har samma arvsrätt som svenska medborgare.

## Vem ärver? Arvsklasserna bestämmer turordningen

Arvet går i första hand till bröstarvingarna, alltså den avlidnes barn, barnbarn och deras avkomlingar (arvsklass 1). Bröstarvingar delar arvet lika om den avlidne var ogift och inte skrivit testamente.

Finns det ingen i arvsklass 1 går arvet i stället till den avlidnes föräldrar, syskon eller syskonens barn (arvsklass 2). Saknas även arvingar i arvsklass 2 går arvet till far- och morföräldrar och deras avkomlingar (arvsklass 3). Kusiner har ingen arvsrätt i Sverige.

Är den avlidna gift och barnen är gemensamma tillfaller hela arvet den efterlevande maken. Den efterlevande maken har då fri förfoganderätt över allt, inklusive barnens arvslotter. Barnen får rätt till sina arvslotter först när den andra föräldern avlider, vilket kallas efterarv.

Särkullbarn – barn som inte är barn till den avlidnes make eller maka – har arvsrätt före den efterlevande maken. De har rätt att få sin arvslott när föräldern avlider, om inte testamentet inskränker den.

## Laglotta skyddar bröstarvingarna

Även om den avlidna har testamenterat bort kvarlåtenskapen har barnen alltid rätt till sin laglotta. Laglotten är hälften av arvslotten, det vill säga den del arvingen skulle ha fått utan testamente. För att laglotten ska komma ut krävs att bröstarvingen påkallar jämkning, om testamentstagaren inte respekterar den frivilligt.

## Bouppteckning – den skriftliga bouppteckningen

En bouppteckning är en skriftlig handling som enligt lag ska redovisa samtliga tillgångar och skulder i samband med ett dödsfall. I handlingen ska också anges vilka som är dödsbodelägare, efterarvingar och testamentariska arvingar. Vid arv efter dödsfall är bouppteckningen en av de viktigaste handlingarna.

Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom en månad från bouppteckningsförrättningen – alltså senast fyra månader efter dödsfället. Om tillgångarna efter den avlidne endast räcker till begravningen och kostnader för dödsfallet, och det inte finns någon fast egendom, kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan som lämnas till kommunens socialnämnd.

Dödsbodelägarna bestämmer tid och datum för bouppteckningsförrättningen och utser två "gode män" som ska förrätta bouppteckningen. Efterlevande make och arvsberättigade släktingar ska kallas i god tid. Bouppgivare är den som vårdar egendomen eller bäst känner till boet, och lämnar uppgifter om boet på heder och samvete. Bouppteckningen registreras hos Skatteverket och ligger sedan till grund för bodelning och arvskifte.

Blir en ny tillgång eller skuld känd efter att bouppteckningen är registrerad ska en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad.

## Arvsintyg bevisar arvsrätten

I Sverige kan man ansöka om ett arvsintyg genom Skatteverket, särskilt om en anhörig i ett annat EU-land har avlidit. Arvsintyget kan användas för att bevisa att man är en arvinge eller den rätta personen att företräda ett dödsbo.

## Vad händer med skulderna?

Arv innebär inte bara tillgångar. Även skulder och skyldigheter kan ingå i arvet. Som arvinge kan man därför behöva ta ställning till om man vill anta arvet eller avstå från det, särskilt om dödsboet har skulder som överstiger tillgångarna.

## Sammanfattning

Arv efter dödsfall i Sverige regleras av Ärvdabalken och eventuellt testamente. Bröstarvingar ärver i första hand, sedan kommer föräldrar, syskon och mor- och farföräldrar i tur och ordning. Laglotten skyddar barnen även om ett testamente finns. Bouppteckningen ska göras inom tre månader och lämnas till Skatteverket inom fyra månader från dödsfället, och ett arvsintyg kan bevisa vilka som har arvsrätt.
